Jag förstod det! Efter ett uppehåll på ca 2-3 veckor så tog Sigge nu vällingen! Det var bara av en ren slump som vi provade oxå, gröten var nämligen slut och Christian var på väg ut till Birsta och tänkte först åka förbi affären för att köpa mer men då tänkte jag att vi kan ju prova vällingen en sistagång bara för att konstatera att han verkligen inte vill ha den. Bara för det så drack han nu för glatta livet, sög på pipmuggen som aldrig förr, hämtade inte ens andan, haha!

Nu när vi hade gett upp kampen om vällingen så vet jag inte riktigt om jag vill att han ska ha den heller, nu när han äter den alltså. Knäppt va?! Jag tänkte att det kanske ändå vore lika bra att skippa vällingen, den blir ju så efterhängsen sen och svår att vänja av så då kan vi lika gärna hålla oss till gröten istället och sugbehovet ska ju försvinna nu. Jag tänkte att jag skulle amma honom nattetid till ca 7mån och sen försöka avvänja honom nattmålet. Det blir några skriknätter (han vaknar ändå runt 05 och då är det ju snart morgon) men det får man stå ut med, man kommer att ha igen det sen, helt klart!



Ni vet hur jag har skrivit om hur Sigge vrider och vänder sig hela nätterna? Här är beviset, såhär låg han nu när jag tittade till honom. Var bara tvungen att hämta kameran;





Förstår ni vad jag menar?




Godnatt!