Idag är vi hundvakt till mamma och pappas nya hund. Dom är nämligen på väg söderut för att köpa en lastbil och kommer åter på fredag. Denna hunden vi vaktar är en liten svart hund utan svans och det är en riktig enmanshund. Hon tog över honom när han var åtta månader så han har inte hunnit bli mer än nio, tio nu, en riktig färsking med andra ord.
I alla fall så kom hon med honom kl 05,30 imorse då vi låg och sov och jag gick halvsovandes ner och öppnade. Mamma säger att han har gjort sina behov och lämnar maten och kopplet, bajspåsar och ett och annat tuggben. Skönt tänker jag och hoppar ner i sängen igen. Då kan vi fortsätta sova.
Trodde vi ja! Jag han bara lägga mig förrän han började gnyla och pipa och kuta omkring i lägenheten. Jag ropade på honom men han bara krafsade på dörren och skulle efter matte. En timme gick och sedan vart christian så less att han klev upp och gorde kaffe för att hålla hunden sällskap. Han stängde dörren så jag kunde fortsätta sova. Då helt plötsligt skulle han in till mig och började krafsa som en galning på sovrumnsdörren.
C hämtade honom och lekte lite med honom i tv-rummen men han fortsatte att knyla. Vart än C gick så följde han efter (precis som han gör med mamma). Kl tio var C tvungen att gå hemifrån och då började knylet och krafsande på ytterdörren igen! Vid det här laget kunde jag inte sova så jag steg upp och gjorde frukost. Han har nu sprungit efter mig minsta steg jag tagit men har nu lagt sig för att sova. Vadå? tror han att han ska få sova men inte vi? nej, nu blir det en tur ut till kovland för en långpromenad innan jag börjar jobba. Sen kanske han kan sova resten av dagen, i alla fall så C kan rasta honom i eftermiddag. Han tror väl att han var tvungen att byta hem igen eftersom han nyss gjort det.

Ja ja, måste klä på mig nu.